Kvinnliga präster

Prästämbetet är mycket viktigt inom kristendomen. Det handlar om att leda gudstjänster och ceremonier varje vecka hela året oavsett om det är en högtid eller en vanlig gudstjänstdag. Till det kommer församlingsarbetet med bland annat administration och arbetsledning. Kvinnliga präster har relativt nyligen vunnit acceptans i många länder och kvinnor som idag känner kallet har goda möjligheter att bli prästvigda. Men vägen dit har varit mycket lång och motig. I den här texten ska vi titta lite närmre på kvinnliga präster och på varför det funnits ett motstånd mot dem inom kyrkan.

Präster och ämbetsfrågan

Frågan om kvinnliga präster ska ha möjlighet att få andliga ämbeten inom kyrkan kallas ämbetsfrågan eller kvinnoprästfrågan. Idag är det självklart i Sverige att även en kvinna ska kunna vigas till präst men de första prästvigningarna av kvinnor skedde så sent som 1961. Motståndet mot kvinnor bakom predikstolen var då fortfarande mycket stort men andelen kvinnor med höga kyrkoämbeten har vuxit mycket snabbt de senaste åren och det är idag ganska kontroversiellt, i Sverige, att motsätta sig jämlikhet inom kyrkan.

Det som väckte liv i ämbetsfrågan var en politisk strävan mot ökad jämlikhet generellt. I Sverige, där staten har inflytande över kyrkan, sattes kyrkomötet under press. Biskopar har tidigare haft inflytande över vilka som ska prästvigas i det egna stiftet. Idag får man dock inte bli prästvigd om man inte fullt ut bejakar kvinnors möjlighet till att göra karriär på samma villkor som män. Ämbetsfrågan kan alltså sägas vara avgjord och inbitna motståndare mot kvinnliga präster har i regel sökt sig till andra samfund än Svenska kyrkan.

Präster kan vara både män och kvinnor inom protestantismen

Argument för och emot kvinnliga präster

Det finns inget som tyder på att kvinnor skulle klara jobbet sämre än män – ett starkt argument för kvinnlig prästvigning. Att jämlikhet i sig är något positivt är ett annan tungt vägande åsikt. Motståndaren mot kvinnlig prästvigning har ofta hämtat stöd i enskild bibelverser eller pekat på Jesus val av tolv manliga lärjungar. Fler argument handlar om symboler – mannens roll anses vara att leda och undervisa, kvinnans att vårda och inspirera. Kvinnliga präster har onekligen gjort ett tufft yrkesval med så mycket motstånd som de stöter på inom sitt arbete. Konservativa resonemang menar även att kyrkan bara ska ha manliga ämbetsmän.

Kvinnliga präster finns idag i de flesta protestantiska länder. Katoliker anser dock att det inte är deras uppgift att ändra de traditioner som Jesus instiftade i sin egen kyrka genom valet av apostlar. Man menar också att drivkraften bakom att göra prästämbetet tillgängligt för kvinnor handlat om moderna politiska strömningar i samhället och inte om ny förståelse inom teologin. Den Katolska kyrkan har inte varit lika öppen för förändring av sina trosdogmer trots att förändringarna i samhället varit dramatiska under senare decennier.

I Sverige är motstånd mot kvinnliga präster kontroversiellt

På 50 och 60-talet kan man säga att det utkämpades en kamp mellan motståndare till kvinnlig prästvigning och bland annat progressiva teologer och svenska staten. Sedan dess har antalet kvinnliga präster blivit fler i mycket snabb takt och idag kan man som kvinna även nå de högsta religiösa positionerna i Sverige. Vi har som exempel på det haft flera kvinnliga biskopar. Även ämbetet ärkebiskop är lika öppet för kvinnor som det är för män. Svenska kyrkan är helt enkelt strukturellt jämlik.